Efter att ha kollat på massor av bröllopsprogram och planerat en hel del bröllop idag så inser jag hur nervös jag faktiskt är. När jag sett brudparen gifta sig på tv så har det knytit sig i magen.
Vill ju verkligen att detta ska bli bra. Det här händer förmodligen bara en gång för mig så vill att allt ska bli perfekt. Så perfekt det kan bli iaf.
Har funderat så många gånger (och även sagt) att jag vill bara rymma iväg och gifta oss, bara jag och Per.
Gillar inte uppmärksamheten, att bli bedömd. Ångesten jag känner över att komma i min brudklänning som fortfarande är i stl 36 och jag...inte så mkt stl 36 iaf.
Dock så var jag ut till kyrkan idag och gick in och kollade. Skulle nog ångra mig om vi faktiskt rymde. Den är så vacker och jag har alltid drömt om ett typiskt kyrkbröllop.

Vi har så mycket förväntningar på oss om att detta kommer bli det perfekta bröllopet då jag jobbat med det. Vet inte vad folk förväntar sig?...att vi ska komma ner i helikopter med 30 kilo konfetti och elefanter uppträder på festen???
Jag vill ha det så enkelt som det går. En fest med glatt humör, god mat och trevligt sällskap. Att alla kan bjuda på sig själva. Det blir faktiskt inte roligare än vad man gör det till. Så är det. Har alla samma inställning så kan det nog bli kul.

Det kommer bli en enkel vigsel med en fulgråtande brud. Ni kommer få se en brud som gråter så hysteriskt att mascaran rinner svart ner för kinderna. Snoret rinner och samtidigt som jag ska torka bort det så smetar jag ut läppstiftet.
Festen kommer även den bli enkel. Bjuds på lite mat, dryck en dj som säkerligen spelar riktigt schyst musik. Kanske en och annat tal. En fin liten bröllopstårta och säkert även på festen en gråtande brud.
Vi kommer inte bli så många. Har valt att bara ha de närmsta. Vill inte lägga ner massor av pengar på att ha en hel del bekanta. Känner inte att det kommer ge oss den där familjära stämningen som vi också vill ha.
Finns vissa som bjuder 100-150 pers. Good for them! Vi är enkla människor som vill ha det enkla. Så jag kanske ska ta och slappna av lite.
Det är ju som sagt våra närmsta vänner/familj som närvarar. Så varför ska jag behöva känna nervositet inför dom?

/ en snart fulgråtande fru H